tisdag 11 september 2012

Tips från 24-timmars för nattseglare


Jag började nattsegla i garderoben på en Vindö 28:a. Nu seglar jag hellre i sittbrunnen på min Scampi. Här är några tips om mörkersegling från 24-timmarsseglingarna.

Om jag inte seglat transportsträckan över Ingaröfjärden den där sensommarnatten så hade jag kanske inte upptäckt 24-timmarsseglingarna.

Johan Beronius (t.v.) förbereder ögonen på nattsegling under en 24-timmarssegling. Genom att använda solglasögon sent på eftermiddagen har ögonen redan utvecklat ett bra mörkerseende till kvällen.
I höjd med Klacknäset mötte jag ett halvdussin båtar med lanternor och orangea vimplar. Då visste jag inte att det betydde 24-timmarssegling. Mötet i natten lockade in mig först som deltagare i och sedan som funktionär för 24-timmarsseglingarna.

Mina tidigaste seglingsminnen är sena fredagskvällar i en Vindö 28:a. Mina föräldrar seglade från Oskarshamn till Misterhult skärgård. Då gällde det att hinna genom den obelysta och krångliga ”slalombaneleden” vid Figeholm innan det blev helt mörkt. Jag var tre år och huserade i en garderob med 70-talsorange draperi.

Femton år senare lånar jag båten och helgseglar. Jag valde jag samma taktik: I väg på fredagkvällen, segla en lång distans till havs och inomskärs på fyrar.
Johan äter middag i skymningen. Maten är en viktig del för att orka segla på natten. Fjärdhällans fyr i bakgrunden.
Vi fick snabbt rutin på själva nattseglingen. Efter några helger inser jag att utmaningen snarare låg i att få till nattrutiner för det som är enkelt på dagen: Fixa mat, hålla sig torr och varm, hitta nästa sjökortsblad.


Plottern har en inställning som ska spara mörkerseendet. Det är svårt att tolka sjökortsbilden när vattnet har mörkblå nyanser. Jag kör vanliga färger och drar ned ljusintensiteten till minimum.

När jag nu seglar 24-timmars har vi bra rutiner ombord. Jag trivs i sittbrunnen och jag sover tryggt när nästa vaktlag går på.

Några tips för nattseglare:

  • Egen lysdiodlampa till alla. Vitt ljus, inte för starkt. Färgat ljus gör det svårt att läsa sjökortet. Pannlampor är bra för arbete på däck men bländar om man tittar mot varandra.
  • Livsele till alla. 
  • Varsin vattenflaska. Av uttorkning blir i alla fall jag dum i huvudet. 
  • Roderlås för att kunna navigera med båda händerna.
  • Lägg fram sjökort som vi kommer segla in i. 
  • Stuva mat, termos och viktiga saker i en korg eller plastback så att de är lätta att hitta.
  • Belysning av försegel med ficklampa fasttejpad under förluckan.
  • Svag allmänbelysning i ruffen som inte bländar rorsman. Jag använder självhäftande lysdiodlampor från Biltema eller Clas Ohlson i stickkoj, i pentryt och på toan. Lamporna som inte syns från sittbrunnen ger ett svagt ljus. Behövs det mer ljus använder vi våra egna ficklampor.
  • Tänk igenom hur nattseglingen avslutas. Segla tills det ljusnar? På svaj nära leden eller landförtöjning?
  • Kontrollera lanternorna. Ha en plan för om de lägger av.
  • Nollställ loggens trippmätare när du går över mot en ny fyr. Mät i sjökortet hur länge du ska segla på den kursen så du är beredd på kursändring in i ny fyrsektor eller runt en fyr.
Förstoringsglas med inbyggd lysdiod är inte bara ett bra handikapphjälpmedel. Det är mycket praktiskt för att läsa sjökort på natten.

Redan när det skymmer har jag nytta av att tända mörkerbelysning på kompass, logg och windex.

Vindinstrumentet är nog årets bästa investering när det gäller mörkersegling. Det är svårt att se hur seglen står i mörket.  Det är enklare att säga: skota genuan till tejpbiten på skotet och håll 37 grader mot vinden.
Christer Forsgren har försett sin Sveakryssare  Vindälva med ett  fördrag för  ruffen för att skydda rorsmans mörkerseende om natten. Foto: Christer Forsgren (c).
Jag har ett förråd med alla sorters batterier som används ombord, för att vara förberedd på mörkersegling. Moderna LED-lampor drar lite ström så den här lådan räcker länge.


Text & foto: Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA) om inte annat anges.

onsdag 22 augusti 2012

Informell träff om 24-timmars

På måndag 27 augusti 2012 så kör vi en informell träff på Svenska Kryssarklubbens kansli om 24-timmarssegling. Vi har ingen agenda och inga powerpointbilder. Vi tänker prata lite om vädret inför seglingarna samma vecka. Kanske skissa på någon sorts taktik. I övrigt pratar vi om det du vill. Ta gärna med gastar och nyfikna båtgrannar.



Träffen är öppen för alla som är intresserade, nybörjare med frågor eller pratglada veteraner. Ingen föranmälan. Titta in någon gång mellan 18 och 21. Kansliet ligger på Augustendalsvägen 54.

Mer om träffen/drop-in-kafét.

måndag 20 augusti 2012

Väderprognoser, väderförväntningar och verkligt väder


Jag har avbrutit två av Svenska Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar.

I båda fallen så var det den lite längre 48-timmarsvarianten och första dygnet hade gått riktigt bra. En bra bit över 100M hade vi seglat ihop.

Förväntan var stor, det här kommer att bli en succésegling! Men vi kom att bryta båda seglingarna på grund av vädret, eller kanske snarare på dålig överensstämmelse mellan förväntan och verklighet.

Vid första tillfället, en höstsegling, tvärstannade vi i bleke på tok för långt från mål. Det var den första av mina seglingar när vi på allvar följde flera väderprognoser på nätet. Fyra av fem prognoser talade om falnande vindar. Vi körde efter den femte.

Simpnäsklubb i dimma, stiltje och skymning. Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling hösten 2009. Foto: Stefan Pettersson CC (NC-BY-SA).


Jag kan varken försvara eller förklara hur vi resonerade. Jag tror att det var så att det växte fram en plan, eller kanske Den Stora Planen om den Rekordlånga Seglingen. Till att börja med var Planen i linje med väderprognoserna. När sedan prognoserna sakligt, en efter en förklarade att "det här kommer inte att gå" så valde vi bort prognoserna, hellre än att skrota Planen.

Kvar fanns en prognos, som konsekvent fortsatte att lova oss fina vindar när redan vi låg där i stiltjen.

Vid andra tillfället, i våras, hade jag intecknat ett vindvride som kom senare än önskat. En snabb slör hem blev till byig kryss och vågfylld sträckbog. Där handlade inte om att prognosen var fel eller att jag var förblindad. Kanske var det så att vi vände hemåt för tidigt, att vi fått en behagligare segling om vi väntat in vindvridet. Istället blev en i besättningen rädd, en blev sjösjuk och tre blev väldigt blöta.

Uppblötta sjösjuketabletter. Ett minne från 24-timmarsseglingen våren 2012. Foto Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA).

Den här seglingen kommer du att kunna läsa om i Ostpricken, Svenska Kryssarklubbens Stockholmskrets tidning, som kommer ut nu i dagarna.

I båda fallen så var det något som klickade i kedjan väderprognos - väderförväntningar - verkligt väder. Och, det var den mellersta länken, förväntningarna. Vi kan inhämta så bra prognoser som möjligt. Det verkliga vädret kan vi inte göra något åt.

Då måste vi titta på vår förväntan på vädret, och vad som händer om verkligheten inte stämmer med förväntan. Vad har vi för spelrum då? I mitt fall så hade jag inte något rimligt spelrum kvar att fortsätta seglingen enligt reglerna.

I första seglingen så blev det en stillsam motorgång Kapellskär - Blidösund - Husaröleden - Stavsnäs - Dalarö - Mysingen. I andra fallet smet vi med svansen mellan benen från Landsort via Dragets kanal till Nynäshamn där vi bastade, torkade och åt plankstek. Bra slut när det inte gick att fullfölja seglingarna.

Behöver du hjälp med första ledet i kedjan Väderprognoser - Väderförväntningar - Verkligt väder så har jag för eget bruk samlat flera olika prognoser och väderobservationer. Tipsa gärna om förbättringar!

Artikeln är publicerad av Stefan Pettersson under licensen Creative Commons CC (BY-NC-SA). Länka hit om du använder mitt material.

Kickoff för ensamföretagare

Senaste veckorna har vi hört en hel del i medierna om myndigheters och statliga stiftelsers kalas, konferenser och kick-off:er. Kritik har framförts både om excesser och fel i upphandlingar. Själv undrar jag mest vad som finns i andra vågskålen, vad uppnådde de?

Min kompis Pia Boson som driver mediebyrån Bosonsbyrå i Stallarholmen har funderat en hel del kring det där med kickoff för att kraftsamla inför en ny säsong och komma igång med saker man föresatt sig men inte fått fart på. Att kickoffen verkligen blir en början på ett kreativt arbete och inte en anledning till fest och internrepresentation.

Men för oss som är ensamföretagare så känns det ju lite tomt med kick-off med sig själv. Jag ser bilden av mig själv som börjar med en avslappningsövning för att koncentrera mig, en post-it-lapp-övning i all ensamhet och sedan kanske en chokladprovning utan sällskap. Inte så kul.

Nu kör Pia igång med konceptet Kickoff för soloföretagare. Hon har bokat en villa på Svedängs gård utanför Strängnäs 7-18 september. Under ett drygt dygn bjuds det på inspiration och träff med andra soloföretagare. Förbered dig på att presentera din verksamhet och vad du erbjuder.

Mer om kickoff för för ensamföretagare på evenemangskalendern Allom.

Photo by Grant Wickes VP Businss Development Wasp Barcode Technologies. CC (BY).

onsdag 30 maj 2012

Väderprognoser för segling på Östersjön

Den här sidan är ett experiment för att ta reda på vilka prognostjänster som jag har nytta av. Syftet är:

  • Få en bra överblick, särskilt inför längre seglingar som Svenska Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar.
  • Minska antalet prognoser som jag kollar på (utan att förlora intressant information).
  • Se när prognoserna pekar åt olika håll.
  • Om samma prognosmaterial används på olika håll, använd den med bäst presentation.

Observationer

Prognoser över områden

Analyskartor


Analyskarta Met Office 00, 06, 12, UTC

Prognoskartor




Prognos lufttryck Met Office 00UTC +24h




Prognos lufttryck Met Office 00UTC +36h
Luftttrycksprognos 00UTC+36h (Deutscher Wetterdienst)






Prognos lufttryck Met Office 00UTC +48h
Luftttrycksprognos 00UTC+36h (Deutscher Wetterdienst)





Prognos lufttryck Met Office 00UTC +60h



Prognos lufttryck Met Office 00UTC +72h


Väderprognos 00UTC + 84h (Deutscher Wetterdienst)

Luftttrycksprognos 00UTC+84h(Deutscher Wetterdienst)



Prognos lufttryck Met Office 00UTC +96h
Luftttrycksprognos 00UTC+108h(Deutscher Wetterdienst)



Prognos lufttryck Met Office 00UTC +120h



Punktprognoser
















Vattentemperatur



måndag 7 maj 2012

Kopplingsschema VDO vindinstrument

Jag har köpt ett begagnat analogt vindinstrument, från VDO från 80-talet med tre olika visarinstrtument: vindhastighet, vindriktning (+/- 180 grader) och vindriktning vid kryss (+/- 50 grader).



Tyvärr följde det inte med någon kabel mellan givaren med flöjel + paddelrotor som ska sitta i masttoppen och instrumenten.

Instruktionsboken berättar bara hur kabeln ska kopplas in, inte vilka poler som ska kopplas ihop med vilka.
Jag kontaktade KG Knutsson (KGK) som var generalagent på 1980-talet när VDO:s vindinstrument var vanliga. De var jättetrevliga och jag fick flera inskannade manualer. Tyvärr inte någon för mitt instrument.

Jag har letat på nätet i olika diskussionsforum utan att fått napp.

I lördags fick jag syn på en annons på Tradera för ett likandant instrument, inklusive givarkabel. Jag skickade ett meddelande till säljaren och undrade om han ville hjälpa mig att mäta upp kabeln. Strax därpå fick jag ett mejl med en skiss hur kabeln är kopplad.


Bilden visar kontakterna som de ser ut när jag tittar på instrumentet och vindgivaren. Tusen tack Olavi!

Jag har inte hunnit prova men räknar med att det här ska funka bra.


Kontaktdonet i instrumentet är en sjupolig DIN-kontakt som används för audio. Finns att köpa på många ställen.


I vindgivaren så är det en cirkulär kontakt som man skruvar fast. Den är vanlig för olika användningar i industrin. Finns att köpa hos ELFA: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=44-562-43&toc=0. Gissa om jag är glad att VDO använde vanliga kontakter och inte några egna specialkontakter. :-)

.

En av instruktionsböckerna från VDO som KG Knutson (KGK) mejlade mig visar ett kopplingsschema för masttoppgivaren (men inte vindinstrumentet) som jag tror bör gälla för mitt instrument också. Jag ska prova att mäta upp för att verifiera.


Användarmanualen visar hur man kan skarva givarkabeln och eventuellt koppla in dubbla uppsättning visarinstrument till en och samma givare.


En annan skiss från KG Knutsson (KG) visar hur man kan skarvar kabeln vid mastfoten. Jag noterar att matningen till vindsnurran från vindinstrumentet går genom dubbla ledare i kabeln.

Liten varning: Jag har inte sammanställt de olika skisserna och kollat att de är entydiga. Jag har i olika diskussionsforum läst att VDO:s vindgivare och kabel är kompatibel med alla nyare vindinstrument och att det bara är anslutningarna till instrumenten som skiljer sig åt.  Jag ska gå igenom och rita ihop alla dessa skisser till en enda.

Har du något att komplettera med? Skriv en kommentar.

lördag 5 maj 2012

Segelsättningsdiagram eller polardiagram för segelbåtar

När jag köpte min båt, en Scampi, fick jag med ett segelsättningsdiagram på en plastskiva i A4-format. Jag har sett i flera olika forum att folk efterlyser polardiagram i allmänhet eller just det här segelsättningsdiagrammet så jag publicerar det här.



Rätt segelsättning i alla väder.

Hur pass bra känner du din båt?

Vet du vilka segel du bör ha uppe på kryss i 12 m/s för att få maximal fart och för att kunna segla bekvämt?

Så här säger Peter Norlin om segeldiagrammet: “Diagrarnmet har ett samband med den optimala krängningsvinkel som en båt bör segla med för att gå snabbt och bekvämt. För Shipman Accent är den 23 - 26° för Shipman 28 är den 24 - 27°, för Scampi är den 22 - 24° och för Shipman Norlin 34 är den 23 - 250°.


Det är dessutom en rekommendation från segelmakarna som anger ungefär vilka krafter man ska utsätta seglen för om man vill behålla deras livslängd. Följ gärna diagrammet i alla väder och vindriktningar men glöm inte heller att göra dina egna iakttagelser om båten.”



Det här är frågor som sysselsätter dom flesta seglare som är ute i sina båtar, och det är frågor som kräver ett definitivt svar.


Med det här segelsättningsdiagrammet som är framtaget av båtkonstruktören Peter Norlin har du ett praktiskt hjälpmedel vid val av segel i alla väder.







Så här läser du diagrammet.

På den vertikala axeln finns vindstyrkan inlagd: i båtens centrum år värdet 0 m/s och vindstyrkan ökar sedan både uppåt och nedåt. Runt ikring diagrammet avläser du vindriktningen mot båten (observera att diagrammet utgår från den skenbara vindriktningen som du kan avläsa på vindexen eller annat instrument).


De olikfärgade segrnenten hänvisar till olika försegel, storseglet är den heldragna röda linjen.


Låt oss ta några Övningsexempel.


Det blåser 12 m/s och du ska segla med en skenbar vind av 60° mot båten. Där linjerna för 12 m/s och 60° skär varandra får du en punkt som säger genua 3 och två rev i storseglet. Hade du i samma vindstyrka seglat med vinden in från 120° dvs slör får du genua 2 och bara ett rev i storen.
Vid 10 m/s och spinnaker ser du av diagrammet att uppåt 140° får du problem och gör klokt i att skifta till genua 2 och full stor.


Diagramrnet är så utarbetat att det gäller alla typer av segelbåtar.