Baka bröd i båten

Jag tycker om att ha färskt gott bröd i båten när jag är ute och seglar. Det började med att jag bakade med brödmix i burkugn i min förra båt. Jag tyckte att mixen inte tillförde så mycket så jag gick över till att göra degen från början.
Det här receptet är inspirerat av Martin Johanssons recept "Nattjästa surdegsfrallor".
Och filmen är egentligen mest ett experiment för att se hur svårt det är att filma och redigera med min mobil. Så jag tog första bästa ämne jag kunde komma på.

Tips från 24-timmars för nattseglare

Jag började nattsegla i garderoben på en Vindö 28:a. Nu seglar jag hellre i sittbrunnen på min Scampi. Här är några tips om mörkersegling från 24-timmarsseglingarna.

Om jag inte seglat transportsträckan över Ingaröfjärden den där sensommarnatten så hade jag kanske inte upptäckt 24-timmarsseglingarna.

Johan Beronius (t.v.) förbereder ögonen på nattsegling under en 24-timmarssegling. Genom att använda solglasögon sent på eftermiddagen har ögonen redan utvecklat ett bra mörkerseende till kvällen.

I höjd med Klacknäset mötte jag ett halvdussin båtar med lanternor och orangea vimplar. Då visste jag inte att det betydde 24-timmarssegling. Mötet i natten lockade in mig först som deltagare i och sedan som funktionär för 24-timmarsseglingarna.

Mina tidigaste seglingsminnen är sena fredagskvällar i en Vindö 28:a. Mina föräldrar seglade från Oskarshamn till Misterhult skärgård. Då gällde det att hinna genom den obelysta och krångliga ”slalombaneleden” vid Figeholm innan det blev helt mörkt. Jag var tre år och huserade i en garderob med 70-talsorange draperi.

Femton år senare lånar jag båten och helgseglar. Jag valde jag samma taktik: I väg på fredagkvällen, segla en lång distans till havs och inomskärs på fyrar.

Johan äter middag i skymningen. Maten är en viktig del för att orka segla på natten. Fjärdhällans fyr i bakgrunden.

Vi fick snabbt rutin på själva nattseglingen. Efter några helger inser jag att utmaningen snarare låg i att få till nattrutiner för det som är enkelt på dagen: Fixa mat, hålla sig torr och varm, hitta nästa sjökortsblad.

Plottern har en inställning som ska spara mörkerseendet. Det är svårt att tolka sjökortsbilden när vattnet har mörkblå nyanser. Jag kör vanliga färger och drar ned ljusintensiteten till minimum.

När jag nu seglar 24-timmars har vi bra rutiner ombord. Jag trivs i sittbrunnen och jag sover tryggt när nästa vaktlag går på.

Några tips för nattseglare:

• Egen lysdiodlampa till alla. Vitt ljus, inte för starkt. Färgat ljus gör det svårt att läsa sjökortet. Pannlampor är bra för arbete på däck men bländar om man tittar mot varandra.
• Livsele till alla. 
• Varsin vattenflaska. Av uttorkning blir i alla fall jag dum i huvudet. 
• Roderlås för att kunna navigera med båda händerna.
• Lägg fram sjökort som vi kommer segla in i. 
• Stuva mat, termos och viktiga saker i en korg eller plastback så att de är lätta att hitta.
• Belysning av försegel med ficklampa fasttejpad under förluckan.
• Svag allmänbelysning i ruffen som inte bländar rorsman. Jag använder självhäftande lysdiodlampor från Biltema eller Clas Ohlson i stickkoj, i pentryt och på toan. Lamporna som inte syns från sittbrunnen ger ett svagt ljus. Behövs det mer ljus använder vi våra egna ficklampor.
• Tänk igenom hur nattseglingen avslutas. Segla tills det ljusnar? På svaj nära leden eller landförtöjning?
• Kontrollera lanternorna. Ha en plan för om de lägger av.
• Nollställ loggens trippmätare när du går över mot en ny fyr. Mät i sjökortet hur länge du ska segla på den kursen så du är beredd på kursändring in i ny fyrsektor eller runt en fyr.

Förstoringsglas med inbyggd lysdiod är inte bara ett bra handikapphjälpmedel. Det är mycket praktiskt för att läsa sjökort på natten.

Redan när det skymmer har jag nytta av att tända mörkerbelysning på kompass, logg och windex.

Vindinstrumentet är nog årets bästa investering när det gäller mörkersegling. Det är svårt att se hur seglen står i mörket.  Det är enklare att säga: skota genuan till tejpbiten på skotet och håll 37 grader mot vinden.

Christer Forsgren har försett sin Sveakryssare  Vindälva med ett  fördrag för  ruffen för att skydda rorsmans mörkerseende om natten. Foto: Christer Forsgren (c).

Jag har ett förråd med alla sorters batterier som används ombord, för att vara förberedd på mörkersegling. Moderna LED-lampor drar lite ström så den här lådan räcker länge.

Text & foto: Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA) om inte annat anges.

Kopplingsschema VDO vindinstrument

Jag har köpt ett begagnat analogt vindinstrument, från VDO från 80-talet med tre olika visarinstrtument: vindhastighet, vindriktning (+/- 180 grader) och vindriktning vid kryss (+/- 50 grader).

Tyvärr följde det inte med någon kabel mellan givaren med flöjel + paddelrotor som ska sitta i masttoppen och instrumenten.

Instruktionsboken berättar bara hur kabeln ska kopplas in, inte vilka poler som ska kopplas ihop med vilka.
Jag kontaktade KG Knutsson (KGK) som var generalagent på 1980-talet när VDO:s vindinstrument var vanliga. De var jättetrevliga och jag fick flera inskannade manualer. Tyvärr inte någon för mitt instrument.

Jag har letat på nätet i olika diskussionsforum utan att fått napp.

I lördags fick jag syn på en annons på Tradera för ett likandant instrument, inklusive givarkabel. Jag skickade ett meddelande till säljaren och undrade om han ville hjälpa mig att mäta upp kabeln. Strax därpå fick jag ett mejl med en skiss hur kabeln är kopplad.

Bilden visar kontakterna som de ser ut när jag tittar på instrumentet och vindgivaren. Tusen tack Olavi!

Jag har inte hunnit prova men räknar med att det här ska funka bra.

Kontaktdonet i instrumentet är en sjupolig DIN-kontakt som används för audio. Finns att köpa på många ställen.

I vindgivaren så är det en cirkulär kontakt som man skruvar fast. Den är vanlig för olika användningar i industrin. Finns att köpa hos ELFA: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=44-562-43&toc=0. Gissa om jag är glad att VDO använde vanliga kontakter och inte några egna specialkontakter. :-)

.

En av instruktionsböckerna från VDO som KG Knutson (KGK) mejlade mig visar ett kopplingsschema för masttoppgivaren (men inte vindinstrumentet) som jag tror bör gälla för mitt instrument också. Jag ska prova att mäta upp för att verifiera.

Användarmanualen visar hur man kan skarva givarkabeln och eventuellt koppla in dubbla uppsättning visarinstrument till en och samma givare.

En annan skiss från KG Knutsson (KG) visar hur man kan skarvar kabeln vid mastfoten. Jag noterar att matningen till vindsnurran från vindinstrumentet går genom dubbla ledare i kabeln.

Liten varning: Jag har inte sammanställt de olika skisserna och kollat att de är entydiga. Jag har i olika diskussionsforum läst att VDO:s vindgivare och kabel är kompatibel med alla nyare vindinstrument och att det bara är anslutningarna till instrumenten som skiljer sig åt.  Jag ska gå igenom och rita ihop alla dessa skisser till en enda.

Har du något att komplettera med? Skriv en kommentar.

Segelsättningsdiagram eller polardiagram för segelbåtar

När jag köpte min båt, en Scampi, fick jag med ett segelsättningsdiagram på en plastskiva i A4-format. Jag har sett i flera olika forum att folk efterlyser polardiagram i allmänhet eller just det här segelsättningsdiagrammet så jag publicerar det här.

Rätt segelsättning i alla väder.

Hur pass bra känner du din båt?

Vet du vilka segel du bör ha uppe på kryss i 12 m/s för att få maximal fart och för att kunna segla bekvämt?

Så här säger Peter Norlin om segeldiagrammet: “Diagrarnmet har ett samband med den optimala krängningsvinkel som en båt bör segla med för att gå snabbt och bekvämt. För Shipman Accent är den 23 - 26° för Shipman 28 är den 24 - 27°, för Scampi är den 22 - 24° och för Shipman Norlin 34 är den 23 - 250°.


Det är dessutom en rekommendation från segelmakarna som anger ungefär vilka krafter man ska utsätta seglen för om man vill behålla deras livslängd. Följ gärna diagrammet i alla väder och vindriktningar men glöm inte heller att göra dina egna iakttagelser om båten.”



Det här är frågor som sysselsätter dom flesta seglare som är ute i sina båtar, och det är frågor som kräver ett definitivt svar.


Med det här segelsättningsdiagrammet som är framtaget av båtkonstruktören Peter Norlin har du ett praktiskt hjälpmedel vid val av segel i alla väder.

Så här läser du diagrammet.

På den vertikala axeln finns vindstyrkan inlagd: i båtens centrum år värdet 0 m/s och vindstyrkan ökar sedan både uppåt och nedåt. Runt ikring diagrammet avläser du vindriktningen mot båten (observera att diagrammet utgår från den skenbara vindriktningen som du kan avläsa på vindexen eller annat instrument).


De olikfärgade segrnenten hänvisar till olika försegel, storseglet är den heldragna röda linjen.


Låt oss ta några Övningsexempel.


Det blåser 12 m/s och du ska segla med en skenbar vind av 60° mot båten. Där linjerna för 12 m/s och 60° skär varandra får du en punkt som säger genua 3 och två rev i storseglet. Hade du i samma vindstyrka seglat med vinden in från 120° dvs slör får du genua 2 och bara ett rev i storen.
Vid 10 m/s och spinnaker ser du av diagrammet att uppåt 140° får du problem och gör klokt i att skifta till genua 2 och full stor.


Diagramrnet är så utarbetat att det gäller alla typer av segelbåtar.