Visar inlägg med etikett vind. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vind. Visa alla inlägg

tisdag 11 september 2012

Tips från 24-timmars för nattseglare


Jag började nattsegla i garderoben på en Vindö 28:a. Nu seglar jag hellre i sittbrunnen på min Scampi. Här är några tips om mörkersegling från 24-timmarsseglingarna.

Om jag inte seglat transportsträckan över Ingaröfjärden den där sensommarnatten så hade jag kanske inte upptäckt 24-timmarsseglingarna.

Johan Beronius (t.v.) förbereder ögonen på nattsegling under en 24-timmarssegling. Genom att använda solglasögon sent på eftermiddagen har ögonen redan utvecklat ett bra mörkerseende till kvällen.
I höjd med Klacknäset mötte jag ett halvdussin båtar med lanternor och orangea vimplar. Då visste jag inte att det betydde 24-timmarssegling. Mötet i natten lockade in mig först som deltagare i och sedan som funktionär för 24-timmarsseglingarna.

Mina tidigaste seglingsminnen är sena fredagskvällar i en Vindö 28:a. Mina föräldrar seglade från Oskarshamn till Misterhult skärgård. Då gällde det att hinna genom den obelysta och krångliga ”slalombaneleden” vid Figeholm innan det blev helt mörkt. Jag var tre år och huserade i en garderob med 70-talsorange draperi.

Femton år senare lånar jag båten och helgseglar. Jag valde jag samma taktik: I väg på fredagkvällen, segla en lång distans till havs och inomskärs på fyrar.
Johan äter middag i skymningen. Maten är en viktig del för att orka segla på natten. Fjärdhällans fyr i bakgrunden.
Vi fick snabbt rutin på själva nattseglingen. Efter några helger inser jag att utmaningen snarare låg i att få till nattrutiner för det som är enkelt på dagen: Fixa mat, hålla sig torr och varm, hitta nästa sjökortsblad.


Plottern har en inställning som ska spara mörkerseendet. Det är svårt att tolka sjökortsbilden när vattnet har mörkblå nyanser. Jag kör vanliga färger och drar ned ljusintensiteten till minimum.

När jag nu seglar 24-timmars har vi bra rutiner ombord. Jag trivs i sittbrunnen och jag sover tryggt när nästa vaktlag går på.

Några tips för nattseglare:

  • Egen lysdiodlampa till alla. Vitt ljus, inte för starkt. Färgat ljus gör det svårt att läsa sjökortet. Pannlampor är bra för arbete på däck men bländar om man tittar mot varandra.
  • Livsele till alla. 
  • Varsin vattenflaska. Av uttorkning blir i alla fall jag dum i huvudet. 
  • Roderlås för att kunna navigera med båda händerna.
  • Lägg fram sjökort som vi kommer segla in i. 
  • Stuva mat, termos och viktiga saker i en korg eller plastback så att de är lätta att hitta.
  • Belysning av försegel med ficklampa fasttejpad under förluckan.
  • Svag allmänbelysning i ruffen som inte bländar rorsman. Jag använder självhäftande lysdiodlampor från Biltema eller Clas Ohlson i stickkoj, i pentryt och på toan. Lamporna som inte syns från sittbrunnen ger ett svagt ljus. Behövs det mer ljus använder vi våra egna ficklampor.
  • Tänk igenom hur nattseglingen avslutas. Segla tills det ljusnar? På svaj nära leden eller landförtöjning?
  • Kontrollera lanternorna. Ha en plan för om de lägger av.
  • Nollställ loggens trippmätare när du går över mot en ny fyr. Mät i sjökortet hur länge du ska segla på den kursen så du är beredd på kursändring in i ny fyrsektor eller runt en fyr.
Förstoringsglas med inbyggd lysdiod är inte bara ett bra handikapphjälpmedel. Det är mycket praktiskt för att läsa sjökort på natten.

Redan när det skymmer har jag nytta av att tända mörkerbelysning på kompass, logg och windex.

Vindinstrumentet är nog årets bästa investering när det gäller mörkersegling. Det är svårt att se hur seglen står i mörket.  Det är enklare att säga: skota genuan till tejpbiten på skotet och håll 37 grader mot vinden.
Christer Forsgren har försett sin Sveakryssare  Vindälva med ett  fördrag för  ruffen för att skydda rorsmans mörkerseende om natten. Foto: Christer Forsgren (c).
Jag har ett förråd med alla sorters batterier som används ombord, för att vara förberedd på mörkersegling. Moderna LED-lampor drar lite ström så den här lådan räcker länge.


Text & foto: Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA) om inte annat anges.

måndag 20 augusti 2012

Väderprognoser, väderförväntningar och verkligt väder


Jag har avbrutit två av Svenska Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar.

I båda fallen så var det den lite längre 48-timmarsvarianten och första dygnet hade gått riktigt bra. En bra bit över 100M hade vi seglat ihop.

Förväntan var stor, det här kommer att bli en succésegling! Men vi kom att bryta båda seglingarna på grund av vädret, eller kanske snarare på dålig överensstämmelse mellan förväntan och verklighet.

Vid första tillfället, en höstsegling, tvärstannade vi i bleke på tok för långt från mål. Det var den första av mina seglingar när vi på allvar följde flera väderprognoser på nätet. Fyra av fem prognoser talade om falnande vindar. Vi körde efter den femte.

Simpnäsklubb i dimma, stiltje och skymning. Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling hösten 2009. Foto: Stefan Pettersson CC (NC-BY-SA).


Jag kan varken försvara eller förklara hur vi resonerade. Jag tror att det var så att det växte fram en plan, eller kanske Den Stora Planen om den Rekordlånga Seglingen. Till att börja med var Planen i linje med väderprognoserna. När sedan prognoserna sakligt, en efter en förklarade att "det här kommer inte att gå" så valde vi bort prognoserna, hellre än att skrota Planen.

Kvar fanns en prognos, som konsekvent fortsatte att lova oss fina vindar när redan vi låg där i stiltjen.

Vid andra tillfället, i våras, hade jag intecknat ett vindvride som kom senare än önskat. En snabb slör hem blev till byig kryss och vågfylld sträckbog. Där handlade inte om att prognosen var fel eller att jag var förblindad. Kanske var det så att vi vände hemåt för tidigt, att vi fått en behagligare segling om vi väntat in vindvridet. Istället blev en i besättningen rädd, en blev sjösjuk och tre blev väldigt blöta.

Uppblötta sjösjuketabletter. Ett minne från 24-timmarsseglingen våren 2012. Foto Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA).

Den här seglingen kommer du att kunna läsa om i Ostpricken, Svenska Kryssarklubbens Stockholmskrets tidning, som kommer ut nu i dagarna.

I båda fallen så var det något som klickade i kedjan väderprognos - väderförväntningar - verkligt väder. Och, det var den mellersta länken, förväntningarna. Vi kan inhämta så bra prognoser som möjligt. Det verkliga vädret kan vi inte göra något åt.

Då måste vi titta på vår förväntan på vädret, och vad som händer om verkligheten inte stämmer med förväntan. Vad har vi för spelrum då? I mitt fall så hade jag inte något rimligt spelrum kvar att fortsätta seglingen enligt reglerna.

I första seglingen så blev det en stillsam motorgång Kapellskär - Blidösund - Husaröleden - Stavsnäs - Dalarö - Mysingen. I andra fallet smet vi med svansen mellan benen från Landsort via Dragets kanal till Nynäshamn där vi bastade, torkade och åt plankstek. Bra slut när det inte gick att fullfölja seglingarna.

Behöver du hjälp med första ledet i kedjan Väderprognoser - Väderförväntningar - Verkligt väder så har jag för eget bruk samlat flera olika prognoser och väderobservationer. Tipsa gärna om förbättringar!

Artikeln är publicerad av Stefan Pettersson under licensen Creative Commons CC (BY-NC-SA). Länka hit om du använder mitt material.

onsdag 30 maj 2012

Väderprognoser för segling på Östersjön

Den här sidan är ett experiment för att ta reda på vilka prognostjänster som jag har nytta av. Syftet är:

  • Få en bra överblick, särskilt inför längre seglingar som Svenska Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar.
  • Minska antalet prognoser som jag kollar på (utan att förlora intressant information).
  • Se när prognoserna pekar åt olika håll.
  • Om samma prognosmaterial används på olika håll, använd den med bäst presentation.

Observationer

Prognoser över områden

Analyskartor


Analyskarta Met Office 00, 06, 12, UTC

Prognoskartor




Prognos lufttryck Met Office 00UTC +24h




Prognos lufttryck Met Office 00UTC +36h
Luftttrycksprognos 00UTC+36h (Deutscher Wetterdienst)






Prognos lufttryck Met Office 00UTC +48h
Luftttrycksprognos 00UTC+36h (Deutscher Wetterdienst)





Prognos lufttryck Met Office 00UTC +60h



Prognos lufttryck Met Office 00UTC +72h


Väderprognos 00UTC + 84h (Deutscher Wetterdienst)

Luftttrycksprognos 00UTC+84h(Deutscher Wetterdienst)



Prognos lufttryck Met Office 00UTC +96h
Luftttrycksprognos 00UTC+108h(Deutscher Wetterdienst)



Prognos lufttryck Met Office 00UTC +120h



Punktprognoser
















Vattentemperatur



måndag 7 maj 2012

Kopplingsschema VDO vindinstrument

Jag har köpt ett begagnat analogt vindinstrument, från VDO från 80-talet med tre olika visarinstrtument: vindhastighet, vindriktning (+/- 180 grader) och vindriktning vid kryss (+/- 50 grader).



Tyvärr följde det inte med någon kabel mellan givaren med flöjel + paddelrotor som ska sitta i masttoppen och instrumenten.

Instruktionsboken berättar bara hur kabeln ska kopplas in, inte vilka poler som ska kopplas ihop med vilka.
Jag kontaktade KG Knutsson (KGK) som var generalagent på 1980-talet när VDO:s vindinstrument var vanliga. De var jättetrevliga och jag fick flera inskannade manualer. Tyvärr inte någon för mitt instrument.

Jag har letat på nätet i olika diskussionsforum utan att fått napp.

I lördags fick jag syn på en annons på Tradera för ett likandant instrument, inklusive givarkabel. Jag skickade ett meddelande till säljaren och undrade om han ville hjälpa mig att mäta upp kabeln. Strax därpå fick jag ett mejl med en skiss hur kabeln är kopplad.


Bilden visar kontakterna som de ser ut när jag tittar på instrumentet och vindgivaren. Tusen tack Olavi!

Jag har inte hunnit prova men räknar med att det här ska funka bra.


Kontaktdonet i instrumentet är en sjupolig DIN-kontakt som används för audio. Finns att köpa på många ställen.


I vindgivaren så är det en cirkulär kontakt som man skruvar fast. Den är vanlig för olika användningar i industrin. Finns att köpa hos ELFA: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=44-562-43&toc=0. Gissa om jag är glad att VDO använde vanliga kontakter och inte några egna specialkontakter. :-)

.

En av instruktionsböckerna från VDO som KG Knutson (KGK) mejlade mig visar ett kopplingsschema för masttoppgivaren (men inte vindinstrumentet) som jag tror bör gälla för mitt instrument också. Jag ska prova att mäta upp för att verifiera.


Användarmanualen visar hur man kan skarva givarkabeln och eventuellt koppla in dubbla uppsättning visarinstrument till en och samma givare.


En annan skiss från KG Knutsson (KG) visar hur man kan skarvar kabeln vid mastfoten. Jag noterar att matningen till vindsnurran från vindinstrumentet går genom dubbla ledare i kabeln.

Liten varning: Jag har inte sammanställt de olika skisserna och kollat att de är entydiga. Jag har i olika diskussionsforum läst att VDO:s vindgivare och kabel är kompatibel med alla nyare vindinstrument och att det bara är anslutningarna till instrumenten som skiljer sig åt.  Jag ska gå igenom och rita ihop alla dessa skisser till en enda.

Har du något att komplettera med? Skriv en kommentar.