Scouter seglar Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling

Våren 2013 seglade Hammarby Sjöscouter Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling. Besättningen bestod av utmanarscouter i 15- till 18-årsåldern och ledare. Det blev en segling med stor variation: bra fart, regn, sjögång och flera timmars stiltje med solsken.

Hammarby sjöscoutkår har egna mindre kölbåtar i Hammarby sjö, mitt inne i Stockholm. Under fjolårets 24-timmars startade de med två inlånade båtar, en IF och en Bavaria 30C från Gålö i södra skärgården.

+Niklas Krantz  är scoutledare och skeppare på en av båtarna:

– 24-timmars är som sjöscouting, väldigt mycket learning by doing!

Niklas Krantz filmade Hammarby Sjöscoutkårs 24-timmarssegling.

Nu till våren planerar Hammarby sjöscoutkår att delta med tre båtar.

+Ina Olsvik är ledare i Torslanda Sjöscoutkår. I vintras seglade hon Vinterseglingen med tio scouter på sin Vindö 90:a Lucky Winny. Vinterseglingen är en kortare variant av 24-timmars och som seglas på västkusten under första adventshelgen. Efter seglingen samlas besättningarna på Rörö och grillar tillsammans.

Scouterna ombord var från 12 år och uppåt. De var uppdelade i vaktlag som ansvarade för navigering, segelföring och styrning med hjälp från de vuxna.

Scouter från Torslanda Sjöscouter på väg hem från 12-timmars vintersegling. Foto: Ina Olsvik.

– Vi seglar 24-timmars för att det är roligt, säger Ina. Utmaningen är att genomföra hela seglingen, att ta sig i mål även om det blekar ut. För oss handlar det inte om att komma först eller segla längst.

Det var +Fritiof Pontén, ledare i Askims sjöscoutkår, som utmanade Ina Olsvik och Torslanda sjöscouter att vara med. Fritiof har seglat 24-timmars i tio år. I våras seglade han med tre seniorscouter i sin egen Fortissimo. Nu planerar han årets seglingar:

– Jag vill att seniorscouterna ska segla 24-timmars i kårens två IF:ar. De löser uppgifterna bra själva, så helst vill jag inte ha med några vuxna ombord. Våra Stortrissar kan vara med i den kortare 12-timmarsvarianten.

+Stefan Pettersson  är funktionär i Svenska Kryssarklubben:

– Jag tycker att det är kul med scouter som seglar 24-timmars. Vi delar samma idéer om gott sjömansskap och ansvarsfullt ledarskap ombord. Vi kommer gärna ut till scoutkårer i Göteborgs- och Stockholmstrakten som är intresserade av 24-timmars och berättar hur det funkar. I resten av landet försöker vi om det finns någon funktionär i närheten.

Är du engagerad i en scoutkår och vill att Kryssarklubben kommer och berättar om 24-timmarsseglingarna? Kontakta Stefan Pettersson, stefan@24-timmars.nu, 0733-12 55 55.

Slipa på seglingen inomhus – torrsegla!

Slipa på seglingen inomhus - torrsegla!

Torrseglingen eller skrivbordsseglingen är en taktikövning inomhus inför Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar. Övningen körs i Västkust- och Stockholmkretsarna.

Anders och René Hemgren deltar i Kryssarklubbens torssegling och  planerar nu vägval för de kommande timmarnas segling. Foto: Stefan Pettersson. CC (BY-NC-SA)

Torrseglingen går ut på att segla så långt som möjligt och komma tillbaka till startpunkten inom 24 timmar. Jämfört med seglingen till sjöss går klockan mycket snabbare, de 24 seglingstimmarna tar drygt två verkliga timmar.

Tips från 24-timmars för nattseglare

Jag började nattsegla i garderoben på en Vindö 28:a. Nu seglar jag hellre i sittbrunnen på min Scampi. Här är några tips om mörkersegling från 24-timmarsseglingarna.

Om jag inte seglat transportsträckan över Ingaröfjärden den där sensommarnatten så hade jag kanske inte upptäckt 24-timmarsseglingarna.

Johan Beronius (t.v.) förbereder ögonen på nattsegling under en 24-timmarssegling. Genom att använda solglasögon sent på eftermiddagen har ögonen redan utvecklat ett bra mörkerseende till kvällen.

I höjd med Klacknäset mötte jag ett halvdussin båtar med lanternor och orangea vimplar. Då visste jag inte att det betydde 24-timmarssegling. Mötet i natten lockade in mig först som deltagare i och sedan som funktionär för 24-timmarsseglingarna.

Mina tidigaste seglingsminnen är sena fredagskvällar i en Vindö 28:a. Mina föräldrar seglade från Oskarshamn till Misterhult skärgård. Då gällde det att hinna genom den obelysta och krångliga ”slalombaneleden” vid Figeholm innan det blev helt mörkt. Jag var tre år och huserade i en garderob med 70-talsorange draperi.

Femton år senare lånar jag båten och helgseglar. Jag valde jag samma taktik: I väg på fredagkvällen, segla en lång distans till havs och inomskärs på fyrar.

Johan äter middag i skymningen. Maten är en viktig del för att orka segla på natten. Fjärdhällans fyr i bakgrunden.

Vi fick snabbt rutin på själva nattseglingen. Efter några helger inser jag att utmaningen snarare låg i att få till nattrutiner för det som är enkelt på dagen: Fixa mat, hålla sig torr och varm, hitta nästa sjökortsblad.

Plottern har en inställning som ska spara mörkerseendet. Det är svårt att tolka sjökortsbilden när vattnet har mörkblå nyanser. Jag kör vanliga färger och drar ned ljusintensiteten till minimum.

När jag nu seglar 24-timmars har vi bra rutiner ombord. Jag trivs i sittbrunnen och jag sover tryggt när nästa vaktlag går på.

Några tips för nattseglare:

• Egen lysdiodlampa till alla. Vitt ljus, inte för starkt. Färgat ljus gör det svårt att läsa sjökortet. Pannlampor är bra för arbete på däck men bländar om man tittar mot varandra.
• Livsele till alla. 
• Varsin vattenflaska. Av uttorkning blir i alla fall jag dum i huvudet. 
• Roderlås för att kunna navigera med båda händerna.
• Lägg fram sjökort som vi kommer segla in i. 
• Stuva mat, termos och viktiga saker i en korg eller plastback så att de är lätta att hitta.
• Belysning av försegel med ficklampa fasttejpad under förluckan.
• Svag allmänbelysning i ruffen som inte bländar rorsman. Jag använder självhäftande lysdiodlampor från Biltema eller Clas Ohlson i stickkoj, i pentryt och på toan. Lamporna som inte syns från sittbrunnen ger ett svagt ljus. Behövs det mer ljus använder vi våra egna ficklampor.
• Tänk igenom hur nattseglingen avslutas. Segla tills det ljusnar? På svaj nära leden eller landförtöjning?
• Kontrollera lanternorna. Ha en plan för om de lägger av.
• Nollställ loggens trippmätare när du går över mot en ny fyr. Mät i sjökortet hur länge du ska segla på den kursen så du är beredd på kursändring in i ny fyrsektor eller runt en fyr.

Förstoringsglas med inbyggd lysdiod är inte bara ett bra handikapphjälpmedel. Det är mycket praktiskt för att läsa sjökort på natten.

Redan när det skymmer har jag nytta av att tända mörkerbelysning på kompass, logg och windex.

Vindinstrumentet är nog årets bästa investering när det gäller mörkersegling. Det är svårt att se hur seglen står i mörket.  Det är enklare att säga: skota genuan till tejpbiten på skotet och håll 37 grader mot vinden.

Christer Forsgren har försett sin Sveakryssare  Vindälva med ett  fördrag för  ruffen för att skydda rorsmans mörkerseende om natten. Foto: Christer Forsgren (c).

Jag har ett förråd med alla sorters batterier som används ombord, för att vara förberedd på mörkersegling. Moderna LED-lampor drar lite ström så den här lådan räcker länge.

Text & foto: Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA) om inte annat anges.

Väderprognoser, väderförväntningar och verkligt väder

Jag har avbrutit två av Svenska Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar.

I båda fallen så var det den lite längre 48-timmarsvarianten och första dygnet hade gått riktigt bra. En bra bit över 100M hade vi seglat ihop.

Förväntan var stor, det här kommer att bli en succésegling! Men vi kom att bryta båda seglingarna på grund av vädret, eller kanske snarare på dålig överensstämmelse mellan förväntan och verklighet.

Vid första tillfället, en höstsegling, tvärstannade vi i bleke på tok för långt från mål. Det var den första av mina seglingar när vi på allvar följde flera väderprognoser på nätet. Fyra av fem prognoser talade om falnande vindar. Vi körde efter den femte.

Simpnäsklubb i dimma, stiltje och skymning. Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling hösten 2009. Foto: Stefan Pettersson CC (NC-BY-SA).

Jag kan varken försvara eller förklara hur vi resonerade. Jag tror att det var så att det växte fram en plan, eller kanske Den Stora Planen om den Rekordlånga Seglingen. Till att börja med var Planen i linje med väderprognoserna. När sedan prognoserna sakligt, en efter en förklarade att "det här kommer inte att gå" så valde vi bort prognoserna, hellre än att skrota Planen.

Kvar fanns en prognos, som konsekvent fortsatte att lova oss fina vindar när redan vi låg där i stiltjen.

Vid andra tillfället, i våras, hade jag intecknat ett vindvride som kom senare än önskat. En snabb slör hem blev till byig kryss och vågfylld sträckbog. Där handlade inte om att prognosen var fel eller att jag var förblindad. Kanske var det så att vi vände hemåt för tidigt, att vi fått en behagligare segling om vi väntat in vindvridet. Istället blev en i besättningen rädd, en blev sjösjuk och tre blev väldigt blöta.

Uppblötta sjösjuketabletter. Ett minne från 24-timmarsseglingen våren 2012. Foto Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA).

Den här seglingen kommer du att kunna läsa om i Ostpricken, Svenska Kryssarklubbens Stockholmskrets tidning, som kommer ut nu i dagarna.

I båda fallen så var det något som klickade i kedjan väderprognos - väderförväntningar - verkligt väder. Och, det var den mellersta länken, förväntningarna. Vi kan inhämta så bra prognoser som möjligt. Det verkliga vädret kan vi inte göra något åt.

Då måste vi titta på vår förväntan på vädret, och vad som händer om verkligheten inte stämmer med förväntan. Vad har vi för spelrum då? I mitt fall så hade jag inte något rimligt spelrum kvar att fortsätta seglingen enligt reglerna.

I första seglingen så blev det en stillsam motorgång Kapellskär - Blidösund - Husaröleden - Stavsnäs - Dalarö - Mysingen. I andra fallet smet vi med svansen mellan benen från Landsort via Dragets kanal till Nynäshamn där vi bastade, torkade och åt plankstek. Bra slut när det inte gick att fullfölja seglingarna.

Behöver du hjälp med första ledet i kedjan Väderprognoser - Väderförväntningar - Verkligt väder så har jag för eget bruk samlat flera olika prognoser och väderobservationer. Tipsa gärna om förbättringar!

Artikeln är publicerad av Stefan Pettersson under licensen Creative Commons CC (BY-NC-SA). Länka hit om du använder mitt material.