Ämnen trendar på Facebook

Idag fick jag syn på något jag inte sett för på Facebook. Att något trendar. Jag kör engelskspråkig Facebook och plötsligt mellan inläggen stod det "Bryan Cranston trending".

Facebook presenterar trender i facebookflödet.

En snabb googling visar att trender i Facebook är en funktion som testats och smugits ut på olika ställen i världen.

Nyheter24 skrev om det i januari: "Snart kan du se vad som trendar i Facebook" som en funktion som enligt Digital Spy ska visas högst upp till höger. I mitt fall ser jag trendgrejen i flödet. Jag tror att det är smart med tanke på mobiler med smala skärmar.

Jaha, är det någon nytta eller kul med att se vad som trendar i Facebook? 

Kul kan det definitivt vara. Om det funkar på samma sätt som Twitter trendar så bör det ge en skjuts åt dagsaktuella ämnen. Just i det här fallet så verkar trenden om Bryan Cranston (skådespelare) handla om en ny film (Godzilla).

Resultatlistningen av länken om vad som trendar på Facebook.

Min frågor just nu är:

• Hur lokalt kommer Facebook trender att vara? Ärligt talat så känns den där filmen och skådisen ointressant. Hade "Alice Babs" trendat härom veckan?
• Hur tänker Facebook? Handlar det bara om att hålla facebookflödet intressant? Eller finns det en direkt koppling till intäkter för Facebook?
• Kan jag få något att trenda på Facebook och ge det ökad synlighet? Jag tänker att både som aktivist och marknadsförare.
• Kommer upprörda skaror av facebookanvändare rasa över att "de ändrar på allt" och vilja ha tillbaka 2007 års version av Facebook?

Scouter seglar Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling

Våren 2013 seglade Hammarby Sjöscouter Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling. Besättningen bestod av utmanarscouter i 15- till 18-årsåldern och ledare. Det blev en segling med stor variation: bra fart, regn, sjögång och flera timmars stiltje med solsken.

Hammarby sjöscoutkår har egna mindre kölbåtar i Hammarby sjö, mitt inne i Stockholm. Under fjolårets 24-timmars startade de med två inlånade båtar, en IF och en Bavaria 30C från Gålö i södra skärgården.

+Niklas Krantz  är scoutledare och skeppare på en av båtarna:

– 24-timmars är som sjöscouting, väldigt mycket learning by doing!

Niklas Krantz filmade Hammarby Sjöscoutkårs 24-timmarssegling.

Nu till våren planerar Hammarby sjöscoutkår att delta med tre båtar.

+Ina Olsvik är ledare i Torslanda Sjöscoutkår. I vintras seglade hon Vinterseglingen med tio scouter på sin Vindö 90:a Lucky Winny. Vinterseglingen är en kortare variant av 24-timmars och som seglas på västkusten under första adventshelgen. Efter seglingen samlas besättningarna på Rörö och grillar tillsammans.

Scouterna ombord var från 12 år och uppåt. De var uppdelade i vaktlag som ansvarade för navigering, segelföring och styrning med hjälp från de vuxna.

Scouter från Torslanda Sjöscouter på väg hem från 12-timmars vintersegling. Foto: Ina Olsvik.

– Vi seglar 24-timmars för att det är roligt, säger Ina. Utmaningen är att genomföra hela seglingen, att ta sig i mål även om det blekar ut. För oss handlar det inte om att komma först eller segla längst.

Det var +Fritiof Pontén, ledare i Askims sjöscoutkår, som utmanade Ina Olsvik och Torslanda sjöscouter att vara med. Fritiof har seglat 24-timmars i tio år. I våras seglade han med tre seniorscouter i sin egen Fortissimo. Nu planerar han årets seglingar:

– Jag vill att seniorscouterna ska segla 24-timmars i kårens två IF:ar. De löser uppgifterna bra själva, så helst vill jag inte ha med några vuxna ombord. Våra Stortrissar kan vara med i den kortare 12-timmarsvarianten.

+Stefan Pettersson  är funktionär i Svenska Kryssarklubben:

– Jag tycker att det är kul med scouter som seglar 24-timmars. Vi delar samma idéer om gott sjömansskap och ansvarsfullt ledarskap ombord. Vi kommer gärna ut till scoutkårer i Göteborgs- och Stockholmstrakten som är intresserade av 24-timmars och berättar hur det funkar. I resten av landet försöker vi om det finns någon funktionär i närheten.

Är du engagerad i en scoutkår och vill att Kryssarklubben kommer och berättar om 24-timmarsseglingarna? Kontakta Stefan Pettersson, stefan@24-timmars.nu, 0733-12 55 55.

Slipa på seglingen inomhus – torrsegla!

Slipa på seglingen inomhus - torrsegla!

Torrseglingen eller skrivbordsseglingen är en taktikövning inomhus inför Kryssarklubbens 24-timmarsseglingar. Övningen körs i Västkust- och Stockholmkretsarna.

Anders och René Hemgren deltar i Kryssarklubbens torssegling och  planerar nu vägval för de kommande timmarnas segling. Foto: Stefan Pettersson. CC (BY-NC-SA)

Torrseglingen går ut på att segla så långt som möjligt och komma tillbaka till startpunkten inom 24 timmar. Jämfört med seglingen till sjöss går klockan mycket snabbare, de 24 seglingstimmarna tar drygt två verkliga timmar.

Men Stefan vad jobbar du med? Allom, vad är det?

På onsdag 12/12-12 kopplar jag om till nya versionen av Allom.

Jamen, vad är Allom och vad då koppla om?

Jo, så här är det. Jag har varit lite mystisk med vad jag jobbat med de senaste två åren. Jag utvecklar en evenemangskalender, Allom. Den ska bli lika bra som [gissa vilken sajt] är på begagnade prylar eller [en annan sajt] för att köpa och sälja bostäder. Gissa vilka. Ett utvecklingsarbete som jag medvetet kört under radarn.

Det var en gång...

Våren 2010 berättar Anders att han har en idé på en kalender på nätet, ett planeringsverktyg för säljare och marknadsförare. Idén är bra men den bygger på att någon redan matat in information om massa evenemang som är planerade. Så att en marknadsförare eller säljare kan haka på när någon annan planerar ett evenemang. Det är så jobbigt med de där idéerna som bygger på att innehållet bara ska finnas där i systemet. För det gör ju aldrig det. Och det kostar pengar att få någon att mata in det.

Vi skruvar lite på idéen och den börjar likna ett Blocket för evenemang och aktiviteter. Vi vänder på urpsrungsidén det och låter affärsidéen vara att serva arrangörer som vill marknadsföra sina evenemang. Klockrent!

Något sådant finns inte i Sverige. Jovisst, man kan beskriva sina evenemang på sin egen hemsida (ungefär lika smart som att sälja sin begagnade soffa på sin egen blogg, där ingen letar efter den). Eller lägga in evenemanget i något av 290 kommuners styvmoderligt hanterade evenememangskalendrar. Eller som ett facebookevenemang (som är helt omöjligt att söka sig fram till).

I samma veva så gör jag en undersökning på uppdrag i mitt konsultbolag, Lumano. Det handlar om att undersöka intresset och marknaden för någon sorts webblösning för många små föreningar. Någon som kan webb skulle kunna plocka ihop ett paket av befintliga, bra kostnadsfria webbverktyg för olika behov. Paketet skulle säljas tillsammans med webbhotell och support.

Del ett av undersökningen, finns det intresse och behov, görs som intervjuer och enkätundersökning där 2500 personer som jobbar ideellt med föreningars webbplatser svarar. Resultatet är entydigt: Ja, det finns stora behov. Allra mest av ett kalendarium (!) på hemsidan och därefter webbpubliceringsverktyg. Undersökningsrapporten finns på en webbplats för jag startade för att dela webbkunskap inom den ideella sektorn, Föreningswebben.

Vilka webbaserade funktioner tycker du att föreningen behöver? Kalendarium, publiceringsverktyg och mejllista är de mest efterfrågade verktygen.

Andra delen av undersökningen handlar om att titta på ekonomin. Den visar att betalningsviljan/förmågan är låg och att priserna på webbhotell är så pressade att ett paketerbjudande inte skulle ha någon lönsamhet. Webbpaketidéen läggs ned. :-(

Tyvärr är det inte så enkelt att finansiera utvecklingen av kalendern heller. På något märkligt sätt så är en jättebra idé jättedåligt värderad. Jaha, vad gör vi då? Lösningen får bli att jag utvecklar en första version som vi pilotkör och visar att idén och tekniken funkar. Anders säljer hus och garage istället. Betydligt tryggare för hushållsekonomin.

Jag börjar programmera. Någon gång runt 1992 var jag faktiskt öppen för tanken på att bli programmerare  men det gick snabbt över. Nu hade vi hade pratat med vännerna på Athega: Chrille, Tobbe och Mats om att de skulle utveckla kalendern åt oss. Men utan pengar blev det ingen utveckling. De hade pratat om programmeringsspråket Ruby på plattformen Rails. Ruby on Rails. Så varför inte? Jag provade några övningsuppgifter och det verkade coolt.

Men att gå från ett välregisserat exempel till en lite mer rörig verklighet, med tjugo år gamla programmeringskunskaper, i ett för mig okänt programmeringsspråk. Knepigt. Här kliver Micke in på banan. Han är  javautvecklare och konsult. För stunden utan uppdrag och erbjuder sig att hjälpa till. Vi sätter upp utvecklingsmiljö och sitter hemma i hans lya och programmerar. En kod-dojo. Nu börjar något växa fram: Evenemang, arrangörer, kommuner och användare som har olika behörigheter.

Layouten är enklast möjliga. Jag köper ett tema (en layoutmall) till publiceringsverktyget Wordpress som jag återanvänder. Eftersom jag inte vet hur jag vill att det ska se ut så får det väl se lite grått och tråkigt ut. Allt ljus på evenemanget och inget på själva kalendern.

Nu har det vuxit fram någon sorts fungerande prototyp. Under arbetets gång har jag fått kontakt med Pia som driver en mediebyrå i sörmländska Stallarholmen. Hon är en klippa på att kvantifiera olika målgruppers storlek och mediekonsumtion. Pia är en lokalpatriot som visar vilken livskraftig ort Stallarholmen är och hur föreningar och entreprenörer skapar många olika sorters evenemang och aktiviteter. Jag beslutar mig för att köra pilotverksamhet i Stallarholmen.

Okej. Vi har en grå prototyp och en evenemangsrik bygd. Men jag har inte något namn på kalendern. Så svårt kan det väl inte vara? Men det är det. Jag kör fast. Av en slump upptäcker jag att gymnasiekompisen Katarina driver namngivningsföretaget Eqvarium. Katarina och hennes kollegor lotsar mig fram till namnet Allom.

Jag pilotkör Allom i Stallarholmen med Pias hjälp. Träffar flera engagerade människor som arrangerar olika sorters evenemang. Till exempel Sven Ge som leder Stallarholmens Hembygdsförening och Stefan Seidel som är driver en lokal tidskrift, Träffpunkt Stallarholmen.

Några arrangörer hemma på Ekerö hakar på och vi får några kunder på andra orter också. Jag får massor av värdefull feedback, både i informella diskussioner och användningstester.

Men, det ser fortfarande grått och tråkigt. Nu får jag kontakt med Eva Strindlund som är formgivare, AD. Eva hjälper först till att ta fram en logotyp. Sedan en form. Nu växer en riktig sajt fram. Men arbetet tar tid. Nu går det inte att slarva sig fram. När några sidor är jättesnygga så syns det om andra är fula.

Och så ska hela Allom funka i mobil. Inte så att det blir en egen mobilversion eller mobilapp. Nej, Allom ska i första hand funka i mobilen och i andra hand också på surfplatta eller vanlig dator. Det stämmer med paradigmen "mobile first". Trenden är tydlig. Vi har stor andel mobila användare och allt tyder på att majoriteten av användarna snart kommer att vara mobila.

Nu går arbetet riktigt segt. Jag famlar lite efter metodik för det mobila utvecklingsarbetet. Systemet har blivit rätt så komplext faktiskt och jag måste bygga om, refaktorera, några viktiga bitar för att det inte ska bli svårt att underhålla den egenutvecklade programvaran. I kombination med att användarna av den första skarpa versionen ropar på nya funktioner och hittar buggar som jag måste fixa. Och då och då hoppa över till konsultverksamheten i Lumano för att dra in pengar.

Just det där med att hålla ordning på de olika versionerna är knepigt. Det har blivit två versioner som vuxit isär mycket. Jag gör som jag brukar, jag ropar på hjälp via Facebook och Ola som jag jobbat med en gång för länge sedan byter en lunch mot problemlösning i versionshanteringsverktyget git. Olas kunniga kollegor från Agical ansluter till lunchen med goda råd. Min bästa lunchinvestering någonsin.

Och nu när ja skriver det här så har jag fryst utvecklingarbetet och förbereder inkopplingen av "den nya Allom". Onsdag 12 december kopplar jag över. "121212" är väl ett roligt datum?

Det blir inget lanseringsparty, det får vi ta längre fram. Tack alla som hjälpt till!

Gamla Allom finns fortfarande på http://allom.se. Du kan smygtitta på en demoversion av nya Allom på http://smygtitt.allom.se. Den kommer sedan att flyttas över till http://allom.se.

Är du nyfiken på hur Allom funkar och varför Allom är så bra för att marknadsföra evenemang och aktivieter? Kolla in Alloms blogg!

Vill du hjälpa till?

• Gilla Allom på Facebook. Gilla inläggen som jag gör där och gilla evenemangsannonser som ser intressanta ut på Allom. (Jo, även en så liten grej gör stor nytta för Allom når den vägen en större publik).
• Arrangerar du något? Använd Allom för att marknadsföra dina aktiviteter och evenemang. Från loppisen i garaget till novelläsning på biblioteket och Springsteen i Globen. Det kostar fortfarande inte något att använda Allom. Längre fram kommer det att kosta ungefär som en varmkorv eller en kopp kaffe. Du som hjälpt till och pilotkört Allom kommer att få en rejäl bunt gratis evenemangsannonser.
• Om du har en webbplats eller blogg så kan du visa ett urval av evenemang på din egen webb som ett "eget kalendarium".
• Övertyga andra att använda Allom. 

Puss och kram. Over and out.

./stefan

Stefan Pettersson. Foto: Arne Wallers.

Baka bröd i båten

Jag tycker om att ha färskt gott bröd i båten när jag är ute och seglar. Det började med att jag bakade med brödmix i burkugn i min förra båt. Jag tyckte att mixen inte tillförde så mycket så jag gick över till att göra degen från början.
Det här receptet är inspirerat av Martin Johanssons recept "Nattjästa surdegsfrallor".
Och filmen är egentligen mest ett experiment för att se hur svårt det är att filma och redigera med min mobil. Så jag tog första bästa ämne jag kunde komma på.

Tips från 24-timmars för nattseglare

Jag började nattsegla i garderoben på en Vindö 28:a. Nu seglar jag hellre i sittbrunnen på min Scampi. Här är några tips om mörkersegling från 24-timmarsseglingarna.

Om jag inte seglat transportsträckan över Ingaröfjärden den där sensommarnatten så hade jag kanske inte upptäckt 24-timmarsseglingarna.

Johan Beronius (t.v.) förbereder ögonen på nattsegling under en 24-timmarssegling. Genom att använda solglasögon sent på eftermiddagen har ögonen redan utvecklat ett bra mörkerseende till kvällen.

I höjd med Klacknäset mötte jag ett halvdussin båtar med lanternor och orangea vimplar. Då visste jag inte att det betydde 24-timmarssegling. Mötet i natten lockade in mig först som deltagare i och sedan som funktionär för 24-timmarsseglingarna.

Mina tidigaste seglingsminnen är sena fredagskvällar i en Vindö 28:a. Mina föräldrar seglade från Oskarshamn till Misterhult skärgård. Då gällde det att hinna genom den obelysta och krångliga ”slalombaneleden” vid Figeholm innan det blev helt mörkt. Jag var tre år och huserade i en garderob med 70-talsorange draperi.

Femton år senare lånar jag båten och helgseglar. Jag valde jag samma taktik: I väg på fredagkvällen, segla en lång distans till havs och inomskärs på fyrar.

Johan äter middag i skymningen. Maten är en viktig del för att orka segla på natten. Fjärdhällans fyr i bakgrunden.

Vi fick snabbt rutin på själva nattseglingen. Efter några helger inser jag att utmaningen snarare låg i att få till nattrutiner för det som är enkelt på dagen: Fixa mat, hålla sig torr och varm, hitta nästa sjökortsblad.

Plottern har en inställning som ska spara mörkerseendet. Det är svårt att tolka sjökortsbilden när vattnet har mörkblå nyanser. Jag kör vanliga färger och drar ned ljusintensiteten till minimum.

När jag nu seglar 24-timmars har vi bra rutiner ombord. Jag trivs i sittbrunnen och jag sover tryggt när nästa vaktlag går på.

Några tips för nattseglare:

• Egen lysdiodlampa till alla. Vitt ljus, inte för starkt. Färgat ljus gör det svårt att läsa sjökortet. Pannlampor är bra för arbete på däck men bländar om man tittar mot varandra.
• Livsele till alla. 
• Varsin vattenflaska. Av uttorkning blir i alla fall jag dum i huvudet. 
• Roderlås för att kunna navigera med båda händerna.
• Lägg fram sjökort som vi kommer segla in i. 
• Stuva mat, termos och viktiga saker i en korg eller plastback så att de är lätta att hitta.
• Belysning av försegel med ficklampa fasttejpad under förluckan.
• Svag allmänbelysning i ruffen som inte bländar rorsman. Jag använder självhäftande lysdiodlampor från Biltema eller Clas Ohlson i stickkoj, i pentryt och på toan. Lamporna som inte syns från sittbrunnen ger ett svagt ljus. Behövs det mer ljus använder vi våra egna ficklampor.
• Tänk igenom hur nattseglingen avslutas. Segla tills det ljusnar? På svaj nära leden eller landförtöjning?
• Kontrollera lanternorna. Ha en plan för om de lägger av.
• Nollställ loggens trippmätare när du går över mot en ny fyr. Mät i sjökortet hur länge du ska segla på den kursen så du är beredd på kursändring in i ny fyrsektor eller runt en fyr.

Förstoringsglas med inbyggd lysdiod är inte bara ett bra handikapphjälpmedel. Det är mycket praktiskt för att läsa sjökort på natten.

Redan när det skymmer har jag nytta av att tända mörkerbelysning på kompass, logg och windex.

Vindinstrumentet är nog årets bästa investering när det gäller mörkersegling. Det är svårt att se hur seglen står i mörket.  Det är enklare att säga: skota genuan till tejpbiten på skotet och håll 37 grader mot vinden.

Christer Forsgren har försett sin Sveakryssare  Vindälva med ett  fördrag för  ruffen för att skydda rorsmans mörkerseende om natten. Foto: Christer Forsgren (c).

Jag har ett förråd med alla sorters batterier som används ombord, för att vara förberedd på mörkersegling. Moderna LED-lampor drar lite ström så den här lådan räcker länge.

Text & foto: Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA) om inte annat anges.

Informell träff om 24-timmars

På måndag 27 augusti 2012 så kör vi en informell träff på Svenska Kryssarklubbens kansli om 24-timmarssegling. Vi har ingen agenda och inga powerpointbilder. Vi tänker prata lite om vädret inför seglingarna samma vecka. Kanske skissa på någon sorts taktik. I övrigt pratar vi om det du vill. Ta gärna med gastar och nyfikna båtgrannar.

Träffen är öppen för alla som är intresserade, nybörjare med frågor eller pratglada veteraner. Ingen föranmälan. Titta in någon gång mellan 18 och 21. Kansliet ligger på Augustendalsvägen 54.

Mer om träffen/drop-in-kafét.