tisdag 11 september 2012

Tips från 24-timmars för nattseglare


Jag började nattsegla i garderoben på en Vindö 28:a. Nu seglar jag hellre i sittbrunnen på min Scampi. Här är några tips om mörkersegling från 24-timmarsseglingarna.

Om jag inte seglat transportsträckan över Ingaröfjärden den där sensommarnatten så hade jag kanske inte upptäckt 24-timmarsseglingarna.

Johan Beronius (t.v.) förbereder ögonen på nattsegling under en 24-timmarssegling. Genom att använda solglasögon sent på eftermiddagen har ögonen redan utvecklat ett bra mörkerseende till kvällen.
I höjd med Klacknäset mötte jag ett halvdussin båtar med lanternor och orangea vimplar. Då visste jag inte att det betydde 24-timmarssegling. Mötet i natten lockade in mig först som deltagare i och sedan som funktionär för 24-timmarsseglingarna.

Mina tidigaste seglingsminnen är sena fredagskvällar i en Vindö 28:a. Mina föräldrar seglade från Oskarshamn till Misterhult skärgård. Då gällde det att hinna genom den obelysta och krångliga ”slalombaneleden” vid Figeholm innan det blev helt mörkt. Jag var tre år och huserade i en garderob med 70-talsorange draperi.

Femton år senare lånar jag båten och helgseglar. Jag valde jag samma taktik: I väg på fredagkvällen, segla en lång distans till havs och inomskärs på fyrar.
Johan äter middag i skymningen. Maten är en viktig del för att orka segla på natten. Fjärdhällans fyr i bakgrunden.
Vi fick snabbt rutin på själva nattseglingen. Efter några helger inser jag att utmaningen snarare låg i att få till nattrutiner för det som är enkelt på dagen: Fixa mat, hålla sig torr och varm, hitta nästa sjökortsblad.


Plottern har en inställning som ska spara mörkerseendet. Det är svårt att tolka sjökortsbilden när vattnet har mörkblå nyanser. Jag kör vanliga färger och drar ned ljusintensiteten till minimum.

När jag nu seglar 24-timmars har vi bra rutiner ombord. Jag trivs i sittbrunnen och jag sover tryggt när nästa vaktlag går på.

Några tips för nattseglare:

  • Egen lysdiodlampa till alla. Vitt ljus, inte för starkt. Färgat ljus gör det svårt att läsa sjökortet. Pannlampor är bra för arbete på däck men bländar om man tittar mot varandra.
  • Livsele till alla. 
  • Varsin vattenflaska. Av uttorkning blir i alla fall jag dum i huvudet. 
  • Roderlås för att kunna navigera med båda händerna.
  • Lägg fram sjökort som vi kommer segla in i. 
  • Stuva mat, termos och viktiga saker i en korg eller plastback så att de är lätta att hitta.
  • Belysning av försegel med ficklampa fasttejpad under förluckan.
  • Svag allmänbelysning i ruffen som inte bländar rorsman. Jag använder självhäftande lysdiodlampor från Biltema eller Clas Ohlson i stickkoj, i pentryt och på toan. Lamporna som inte syns från sittbrunnen ger ett svagt ljus. Behövs det mer ljus använder vi våra egna ficklampor.
  • Tänk igenom hur nattseglingen avslutas. Segla tills det ljusnar? På svaj nära leden eller landförtöjning?
  • Kontrollera lanternorna. Ha en plan för om de lägger av.
  • Nollställ loggens trippmätare när du går över mot en ny fyr. Mät i sjökortet hur länge du ska segla på den kursen så du är beredd på kursändring in i ny fyrsektor eller runt en fyr.
Förstoringsglas med inbyggd lysdiod är inte bara ett bra handikapphjälpmedel. Det är mycket praktiskt för att läsa sjökort på natten.

Redan när det skymmer har jag nytta av att tända mörkerbelysning på kompass, logg och windex.

Vindinstrumentet är nog årets bästa investering när det gäller mörkersegling. Det är svårt att se hur seglen står i mörket.  Det är enklare att säga: skota genuan till tejpbiten på skotet och håll 37 grader mot vinden.
Christer Forsgren har försett sin Sveakryssare  Vindälva med ett  fördrag för  ruffen för att skydda rorsmans mörkerseende om natten. Foto: Christer Forsgren (c).
Jag har ett förråd med alla sorters batterier som används ombord, för att vara förberedd på mörkersegling. Moderna LED-lampor drar lite ström så den här lådan räcker länge.


Text & foto: Stefan Pettersson CC (BY-NC-SA) om inte annat anges.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar